En dag i påsklovet bestämde vi att sanden vi haft inne hade gjort sitt, dags att ta ut den!
Men hur?
Barnen upptäckte ganska snabbt att den blå baljan med sand var alldeles för tung att bära. Vi orkade inte även om vi var fem barn och en vuxen.
Hur ska vi lösa det här då?
-Jag vet, vi får hämta Ponnybarnen, hade ett av barnen på förslag. -Ja det kanske vi kan om ni tror att dom är stora och starka? -Nej jag vet, min pappa är stark han kan komma. -Det är min pappa med så han kan också komma sa ett annat barn.
-Men tror ni inte vi kan lösa detta utan att ringa era pappor?
-Vi puttar på det!
Sagt och gjort vi börjar putta. Det gick ju bra när vi puttade tillsammans, men vid dörrposten tog det stopp! Hur gör vi nu?
En intensiv diskussion uppstod och barnen funderade och kom med olika tips, ett tips att testa var att bära ut sanden i händerna. Vi testade och upptäckte ganska snabbt att det kom en fasligt massa sand på golvet. Nej en bättre lösning behövdes nog.
-Ja vet, vi behöver en skottkärra!!
-Nej men en skottkärra är väl för stor??
Vi tog oss till vårt förråd med sandleksaker för att se vad som kunde vara till hjälp att ta ut sanden. Vips så flödade det av nya idéer till att lösa problemet.
Till slut var baljan tom på sand och vi kunde tillsammans bära ut den, lite på sniskan.
Oj vad sand det fanns kvar inne, dags att ta tag i nästa problem. Hur ska vi städa upp efter oss? Det testades att gräva med spade, sedan testade även barnen att sopa.
Ett riktigt kul projekt som innebar massor av samarbete, kommunikation, matematik, kreativitet och framförallt glädje!!
Vi tycker det är viktigt att barnen är delaktiga i hur ett problem kan lösas, barnen utbyter tankar, tips och idéer för att se vad som kan funka. Barnen får lyssna på varandra och hjälpas åt, vi vuxna håller oss ganska tysta och finns tillhands om det behövs.
